Sidor

lördag 11 december 2010

Dag 5 - Det finaste jag vet

Snö som faller i ljuset av en gatlykta med natten som fond.

Ögon när de ser en.

Ögon när man ser ända in.

Det där ögonblicket precis efter att man slängt sig ut och innan man vet om man kommer fångas eller avfärdas och lämnas åt sitt öde. Gravitationslöst ögonblick.

Motljus

När man är ute en sommarnatt, det regnar och huvudet är totalockuperat av tankar om en särskild person och man vet att man hade gjort vad som helst för att gå där med den personen men ändå så trivs man, alldeles själv.

Tändsticksaskarna jag hittade hos mormor som heter La Petite och är guldiga med pastellfärger.

Empati

Att vakna i samma säng som någon annan en lördagsmorgon och inte ångra något.

Cellomusik

Att befinna sig någonstans och veta att det inte finns någonstans i hela universum som man hellre skulle vilja vara.

När du berättar om solnedgången och man kan se den i dina ögon.

Luciatåg i mörka kyrkor.

Sven Bergersjö.

1 kommentar:

  1. Vad gulligt (även om texten är ändrad...)! Det är såna saker som lyser upp i mörkret och gör livet värt att leva. :)

    SvaraRadera