Ibland önskar jag att jag kände folk bättre. Att jag hade bättre koll på vad folk gjorde och framför allt vad de kände. Jag är typ sämst i världen på att "hålla kontakten". För att vara vän med mig någon längre period krävs det att vara engagerad och duktig på att kränga på mig sällskap.
Ett av mina stora orosmoment är just vänner. Just för att jag känner mig så dålig på att bevara några, eller att skaffa nya. Ibland tror jag att jag inte vet hur man ska umgås med folk. För det känns så ibland.
Eller så har jag bara inte träffat folk som gör som jag än.
men det gör mig så rädd, jag är rädd för framtiden. Vad kommer hända sen? Jag har gått och intalat mig själv att det kommer lösa sig på gymnasiet. Att jag inte alls kommer känna mig som världensstörtaoutsider där, men jag vet inte. När jag var där så blev jag så jävla osäker.
det är kanske mig det är fel på, inte alla andra. Kanske måste för en gångs skull jag ändra på mig.
Jag tänker fel angående så många saker, men saker har faktiskt ändrats. Jag känner det, hur det ändras hela tiden. Jag blir mer öppen.
det är en bra sak
du har väl många vänner på österled, ska väl gå att skaffa på gymnasiet också?
SvaraRaderaVar inte orolig, det är inget fel på dig.
SvaraRaderaOch vänner har du nog mer än de flesta...
Jag har varit en stolt outsider ända sen jag läste en artikel av Claes Janssen (psykolog) när jag var 14 år. Innan dess kände jag mig annorlunda och fel. Han beskrev två sorters människor. Censurvännerna är nöjda och glada, har lätt för att anpassa sig och är lätta att få kontakt med. Outsiderserna tycker att censurvännerna är rädda för sig själva och för att inte anses normala. När outsiders beskriver andra outsiders tycker de att de är ärliga, känsliga, fantasifulla, konstnärliga och ifrågasättande. Men censurvännerna tycker att outsiderserna är pessimistiska och grubblande. Det var så skönt att få ett namn på det där jag kände. Claes Janssen, som jag förresten hittade på nätet nu (www.claesjanssen.se) har ett test. Om man är outsider svarar man JA på många av de här frågorna:
SvaraRadera1. Har det ibland varit svårt för dig att identifiera dig med grupper, att du liksom inte smält in?
2. Har du en känsla av att det liv som en normal människa i vår kultur lever i själva verket är absurt?
3. Uppfattar du dig själv som en outsider?
4. Har du inåtvända, drömlika dagar när du är långt borta från verkligheten och inte har lust att tala med människor och vara utåtriktad?
5. Upplever du ibland, utan något särskilt skäl, en stark känsla av overklighet?
6. Känner du det ibland som om du bar mask, gick förklädd – som om du var en annan än den du föreställer?
7. Brukar du komma ihåg dina drömmar?
8. Om någon frågade dig vad ditt liv går ut på, skulle du då svara något i stil med detta: Ett sökande efter sanning, ett sökande efter frihet eller förhöjd livskänsla?