Jag har knäckt koden till varför tiden går snabbare ju äldre man blir, man fastnar i sina rutiner och gör inte olika saker varje dag! Så är det.
Just nu är varje dag miljoner år, och veckorna...långa. Men det är faktiskt lite njutbart, man vet att man verkligen lever och att man faktiskt gör det man tycker är roligt. Jag är bara rädd att jag inte ska orka. Min kropp behöver vila, någonting jag har växt upp med eftersom jag har haft en utbränd mamma som har tvingats vila flera gånger varje dag. Det är en bra rutin. Men just nu hinner jag inte. Men när man väl släppt på gränserna mellan hemma och inte hemma så är det ganska bekvämt att hänga runt i stan, gå på möten och fika kanelbullar. Jag tror jag trivs, eller....jag vet inte. Jag vantrivs inte i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar