Bomullstuss

2012-01-22T22:08:00.001+01:00

2012-01-22T22:04:00.002+01:00

Jag, Sara och Anton en natt på sture.

Nobember och december i mobilen

2012-01-18T20:25:00.004+01:00

Tog promenader med Bon Iver i öronen.

Hade tjejkväll med stora fina Samson.

Tatuerade oss.

Deltog i "Hug a ginger-day".

Gick bus eller godis i det perfekta halloweenvädret.

Var i Borås och tittade på statyer.

Köpte min fina fender deluxestärkare i GBG och fick se MUGs baksida.

Tippade mitt hår.

Någon spred ovanligt intressanta grafittibudskap över Halmstad.

Vi hade expo men ägnade oss mest åt frisering.

Riggade för Melissa Horn och stod i kulisserna och tittade.

Åkte till Stockholm och hade det helt underbart.

Såg en man på taket.

Genomförde en livestreamad spelning som man kan se i efterhand här.

Åkte till Stockholm med hela bandet.

För att spela på självaste debaser!

Stod på repans toalett och spelade in.

Hade rimstuga.

Deltog i vår sista julavslutning i bergman. Sorgligt men fint.

Klädde julgranen.

Åkte till Gislaved, sov i gympasal och spelade spel.

Firade nyår hos Billy.

De hade nyårsskylt.

Och Anton hade nyårsglitter.

Ovilse i oskogen

2012-01-18T13:11:00.003+01:00

Här hade jag inte tappat bort mig än. Men dimman låg tät och åkrarna var plöjda.

Vilse i skogen 2

2012-01-18T13:10:00.002+01:00

Hittade en trädkyrkogård...eller nått.

Vilse i skogen

2012-01-18T12:50:00.005+01:00

Gick vilse i skogen igår. Var rädd och fascinerad på samma gång.

2012-01-11T15:06:00.004+01:00

Hej hej! Några sammanfattningar av mitt januari till december (år) har inte dykt upp här så nu snodde jag en prima lista!

Hur har 2011 varit för mig?
- Som en enda stor hemlighet. Jag som alltid hatat hemligheter insåg i början av året hur fruktansvärt skönt det är att ha någonting som ingen annan känner till.

Blev jag kär i år?
- Ja, yes, oui och si!

Något jag önskar att jag hade gjorde mer?
- Skött mitt internetliv kanske. Fast samtidigt är det väl inte något att skämmas för när ens riktiga liv tar för stor plats för att kunna sammanfatta i en liten blogg.

Något jag önskar att jag gjorde mindre?
- Oroat mig över fysiska besvärligheter.

Bästa minnet från 2011?
- Vi hade haft en underbar spelning och var ute och firade på kvällen. Jag hade en för kort klänning på mig och kom in på ett ställe där jag inte borde ha fått vara. Där stod vi och låtsaspratade tyska och fyllde våra lungor av vårluft i aprilnatten. Sedan missade jag bussen och det var fint, för jag fick gå hem med en pojke och lyssna på Sigur Ros till klockan blev sex och gryning.

Något jag saknat 2011 som jag vill ha mer av 2012?
- Mer avslutade projekt. Något klart att hålla i handen.

Vad gjorde dig gladare/ledsnare detta året till skillnad från de föregående åren?

- Frihet. Både gladare och ledsnare.

Blir 2012 bättre än 2011?
- 2012 kommer innehålla ett stort vägskäl i mitt liv och kommer på så vis vara kanske mest betydelsefullt någonsin. Det skrämmer mig. Det gör inte 2012 till ett bättre år, men ett viktigare.

Har du blivit sviken i år?
- Det kan man nog påstå, ja.

Nyårslöften?
- Hade ett enda flummigt nyårslöfte som jag gjorde mitt bästa att förhålla mig till. Det innebar att jag inte skulle begränsa min kreativitet, som för mig innebar att jag inte skulle styra och ställa så mycket över vad jag skapade utan mest bara låta det bli vad det blir. Jag har tänkt på det mycket och jag tror att det har påverkat mig positivt.

Har du haft ett förhållande under 2011?
- Ja.

Vart reste du 2011?
- En hel del resande kan jag rapportera om. Förutom en del inrikes resande (Några gånger i Stockholm, Gotland mm.) så har jag varit i Tyskland, Frankrike, Italien, Schweiz och Tjeckien. Alla resor bar med sig olika, uppelvelser, människor, brännmärken. Längtar numera till östeuropa.

Vad ser jag mest fram emot år 2012?

- Sommarnätter och frihet utan rädsla.

2011-12-24T15:36:00.001+01:00

God Jul

Lite juldirigerande och hemmagjord jullåt till er!

Urban Exploring, France, Narbonne

2011-12-24T01:38:00.004+01:00

En hög med bilder som har fallit lite i glömska.

Från i somras när tågluff och Europa härskade. Detta är från Narbonne i södra Frankrike.

Utan tvekan det häftigaste jag har sett. Dock avbröts vistelsen ganska abrupt av att en man som bodde i ett trasigt tält på området dök upp. Vi tog oss snabbt och smidigt därifrån.

Stockholmsvisit 1

2011-12-20T12:28:00.007+01:00

På ett tåg på väg mot vuxenskap och kyla. På ett tåg på väg mot höghus och obefintliga stjärnhimlar. På ett tåg på väg mot Stockholm. Det är November och jag tänker på framtiden som ett stort hål ut i rymden.

Jag snubblar ut i huvudstaden fylld av dunjackor och stress. Där möts jag av en vän som ska visa mig vägen i de snåriga kvarteren. Han är gladare än vanligt och vi pratar och pratar och omvärlden känns mindre påträngande. Vi går genom gamla stan och förbi slussen. Där stannar vi och pratar med upprörda tanter om ombygget och skriver på en namninsamling. Kanske mest för att de är så söta. Kanske för att det är fint att de bryr sig.

Vi går vidare till söder där vi möts av 40-tals frisörsalonger, små teatrar och second handaffärer. Jag känner mig centrerad i världen. Mitt i allt. En bit bort stöter vi på en man. Han vill ha hjälp med sin kamera som han inte lyckas få på rullen på. Vi lyckas inte heller men stannar för en pratstund. Han berättar om sina katter och om hur han har lärt sig att katter ska ha två namn så han döpte sina till tre; Galaxy Desiré Luxemburg. Han stavar sitt namn med utropstecken och jag får hans telefonnummer på en bild av katterna. Sedan går vi vidare och min vän påpekar att man inte alltid stöter på så excentriska människor bara för att man befinner sig i Sveriges största stad.

Några timmar senare så står vi på kulturhusets tak och ser ut över plattan och kontorshusen som stjäl ljuset från stadens välasfalterade gator. Där uppe träffar vi en man som fotograferar årets julbelysning. Han suckar och berättar att den i år gick loss på tolv miljoner kronor. Jag tänker på kön med uteliggare vid matutdelning utanför kyrkan.

Nästa dag befinner vi oss i tunnelbanskatakomberna och filmar människor. Det kommer en liten tant körandes en ännu mindre gubbe i en rullstol. Ekipaget rör sig långsamt framåt och människor skyndar förbi dem utan att ens se dem. När de har kommit rakt framför kameran så stannar de och tittar rakt in. De står där i några långa sekunder och sedan försvinner de. De där ögonblicken av tidlöshet, viktlöshet.

Sedan träffar vi andra Stockholmare och de tycker att jag pratar med mycket dialekt. Jag håller inte med dem men antar motvilligt att de har rätt. Vi äter vegetariska hamburgare vid hötorget och promenerar mot en annan del av staden. De ska se på bio. Jag ska hitta mig hem till en annan vän.

Efter att ha blivit insläppt av en gubbe som bor i samma trappuppgång så letar jag mig igenom lägenhetshuset efter en dörr med rätt namn på. Längst upp hittar jag den omtalade vindsvåningen. Vi sitter där i hans kök och medan han kedjeröker samtalar vi om krig, politik, musik, människor, livet, framtiden och om alla punkare han har träffat. Från hans fönster ser man Expressens neonskylt som skenheligt lyser över staden. Hans inneboende stryker ett förkläde till morgondagens äventyr. Sonen spelar tv-spel. Efter några timmar knyter jag åter mina kängor och tar mig vidare ut i Stockholmsnatten. Jag tar tunnelbanan och hoppar av i Bergshamra. Därifrån hittar jag alldeles utmärkt i betonglabyrinten som är studentområdet där min vän bor. Han och hans kompisar trängs i han säng. Det har bakats kladdkaka och hämtats te av minst fem sorter. Där sitter vi och pratar och har det trevligt tills natten nästan har blivit gryning och man måste sova.

När jag åker hem är det inte som det brukar. För varje kilometer jag kommer från Stockholm blir jag inte lättare. Kanske har någonting förändrats.

I Alingsås hoppar det på en full man med en korv. Han sätter sig jämte mig. Korven är full med senap. Jag avskyr senap. Under en timme ägnar han sig åt att ställa tre frågor till mig om och om igen; Vad ska du bli?, Bor du i Göteborg? (Uttalat [götebörg]) och Är det Donkey Kong? (Jag ägnar mig åt mycket intensivt Bloons TDspelande). Lättnaden när han väl flyttar på sig dämpas av förvåningen.

Sammanfattningsvis känns det som om jag har erövrat Stockholm nu. I alla fall lite.

2011-12-20T12:24:00.000+01:00

2011-12-18T15:42:00.002+01:00

Ursäkta.

Min tid äts upp av:
Pojkar (pojke) med glasögon.
Min iphonehäst Hendrix.
Filosofiplugg.
Utställningsmakeri.
Musicerande.
Adventsljuständande.
Stockholmsresande.
Ångestdagar.
Lyckodagar.
Musikvideofilmande.
Brainstormande.
Julkalenderstittande.
Tjejkompisumgänge.
Killkompisumgänge.
Lite död också, men det berättar jag mer om en annan gång.

2011-11-13T10:10:00.000+01:00

Det här är vad vi pysslade med igår.
Halmstad, radioplan.

Tjeckien 11'

2011-11-09T11:09:00.002+01:00

En liten filmatisering av vår tjeckienresa.

2011-11-08T20:08:00.003+01:00

Alla människor dansar obekymrat.

Jag,

jag lever i min domedagsvärld.

Framtiden är ett stort hål.

Framtiden är ett stort hål i mitt bröst.

Framtiden orsakar fantomsmärtor.

Det känns som om jag kommer dö i morgon.

I morgon dör jag.

(Kultur och administrationsnågonting på halmstad högskola....kanske....eller knarklangare? Depressiv willysarbetare?)

Gotland 11'

2011-10-31T14:41:00.006+01:00

I somras så sålde jag min Way out westbiljett och drog till Gotland en vecka istället.

Utsikten från magasinet som vi bodde i. Får så långt ögat kan nå.

Jag och brodern min.

Vårtbitare så nära som närgränsen tillät.

Vi var en sväng på medeltidsmarknaden (eftersom det var medeltidsvecka) och satte pengar på möss.

Och tittade på när folk badade.

Blev lite varm i bröstet av den här lappen.

Magasinet vi bodde i.

Eldshow. Älskade det.

Mitt misslyckade försök att fotografera åskovädret från båten.

24 Oktober

2011-10-24T23:43:00.003+02:00

Idag är det den tjugofjärde oktober. Detta är en berättelse om mina tidigare tjugofjärde oktober.

2008:

Var på väg till Göteborg för konventande och höstlovsfirande. Mörk och jävlig svår som ni ser.

2009:

Drack min första julmust för året och hängde i spiraltrappan där man har utsikt över hela sture med två nya vänner.

2010:

Åkte med klassen till Mjällby och tittade på konst. Sminkade över finnar gjorde jag också.

2011-10-21T11:09:00.001+02:00

September och oktober i mobilen.

2011-10-16T14:17:00.003+02:00

Älgsafari i Markaryd.

Tjeckierna åkte.

I Kutna Hora på ett värdshus där de grillar hela djur.

Helia och Sofie när vi har hittat wifi.

En av flera fantastiska kyrkor i Kutna Hora.

Helia på hotellet.

Uppe på taket på hotellet i Kutna Hora.

Konstmuseum i Prag. Hade en längtan i mina pianofingrar.

Roxy, Prag.

Typografiavdelningen på grafiska skolan i Prag.

Helia, moi och Rebecka.

Jordgubbar och eftermiddagsvila på rummet i Prag.

Vad jag och Sara köpte för våra sista pengar.

Malmö på morgonen efter en sömnlös natt på nattåget.

Anton och en mask jag köpte i Tjeckien.

Det var studentfest och jag var AraKlara.

I fredags. Maskeradnatt.

Sista solen i lördags.

2011-10-15T23:34:00.004+02:00

Bildbomb från Tjeckien.

Här är nätterna, människorna, synderna och ganska mycket Sara.

Allt var Mathildas fel.

Jiri Straka (George Skata).

Matej och Sofie.

Sara och Matej.

På Old town square. Glada och fria.

Michal.

Mathilda och Sara.

Lämna fastlandet.

Sara hittade heliumballonger. Det blev kvällens sysselsättning.

Jag inhandlade jumpsuite som jag blev gravt förälskad i.

Anna och Sara i Kutna Hora när klockan var tio men det kändes som halv ett.

Sara och Cristina med fönstret öppet.

2011-10-15T23:14:00.002+02:00

Den glödande solnedgången idag. Bakom imman på rutan.

Det här är allt jag lyssnar på just nu.

2011-10-15T23:06:00.003+02:00

Lördagsutflykt till Möllegård och skogen. Skönt att få andas lite skogsluft och träffa mina föräldrar.

Anton var med. Här, överexponerad och skenledsen.

Och jag klättrade i träd och piggnade till i huvudet. Anton har plåtat.

Sedan fikade vi bland ljungen och njöt av årets sista sol (det är domedagskänslan som ligger över hösten).

2011-10-11T10:47:00.005+02:00

De här människorna är alla skyldiga till att resan blev så jäkla, fantastiskt fin. Vi vandrade över praggatorna i de ljumma nätterna, vi åkte tåg och hade musikquiz, vi åt jordgubbar i fönstret och spelade håkanlåtar för hela prag och dansade på roxy och åt vitlökschips på propaganda och vi blev intervjuade av mtv (jag tänk för att vi blev det, fantastiskt) på en fancy designfest där vi sedan snodde självlysande shotglas som vi bar hem i natten och vi grät i den största korsningen i Prag men det gjorde ingenting för det var ingen som kände någon av oss och natten var inte ens kall. Inte ens marken under oss. Tack så himla mycket.

På bilderna saknas: Natalie och Alice.

Kutna Hora - Och sommarhimlarna

2011-10-11T10:25:00.004+02:00

På ett nattåg mot Berlin. Jag har varit där förut. Jag vet hur det går till. Vakna upp i det enorma växthus som är Berlin Haupbahnhof, köpa frukost, yrvaken åka vidare genom den tyska landsbygden, mot Tjeckien.

Från tågfönstret såg man sönderfallna byggnader, stora berg och djupa floder. Vi landade sedan i Kutna Hora som var en mysig liten tjeckisk stad där ölen var billigare än vattnet och hantverkarna arbetade på taket iklädda gröna hängslebyxor.

Utanför den kända benkyrkan (liten kyrka där alla dekorationer består av uppgrävda människor).

I en enorm kyrka som jag bestämt påpekade var coolare än Notre Dame.

Från vårt hotelfönster. De hängde tvätt, spelade musik och grillade. Vi vinkade åt dem. De vinkade tillbaka.

De två nätterna i Kutna Hora blev fantastiskt fina. Man kunde sitta barärmad enda in i natten och det gjorde vi också. Sedan letade vi efter spöken, varandra, oss själva i hotellet iklädda pjamas (jag har filmer, ni skulle inte förstå någonting men det var så förbannat, jävla roligt).

älg

2011-09-27T17:06:00.003+02:00

Jag har ägnat hela min tisdagsförmiddag åt att frilägga älgar. Dessa fina älgar stötte vi på när vi åkte på älgsafari med tjeckierna i Markaryd.

2011-09-21T10:18:00.003+02:00

Födelsedagsfirande hos bror i gettot. Har dessutom fått besök av tre tjeckier som ska bo hos mig hela veckan. Nästa vecka ska jag och min klass åka till dem i Prag. De är jättetrevliga och vi kommunicerar försiktigt på engelska.

Föresten så gillar jag verkligen fönstret på sista bilden. Jag brukar alltid föreställa mig att personen som bor där har byggt skeppet själv.

Je suis Rambo

2011-09-20T23:06:00.003+02:00

Jag tar bilder. Med Antons fina 5d och tror att ingenting är skarpt. Så fort bilderna hamnar i datorn så känns allting mycket bättre.

2011-09-20T14:44:00.003+02:00

Hennes döda ögon.

Hennes hårda, utstickande bröstkorg.

Hennes tunga ögonlock.

Hennes ögon, ögon, ögon.

Jag kommer nog aldrig sluta bli upprörd över det här sjuka skönhetsidealet som vi så enkelt accepterar.

2011-09-17T09:42:00.002+02:00

För några veckor sedan så var vi ute i skogarna mellan oskarström och simlångsdalen och plockade lingon och blåbär. Det var åska och jag kom direkt från stan. Jag var sådär otroligt trött som jag har varit periodvis hela sommaren. Halvvägs in i lingonplockandet så kände jag att det började släppa. Skogen, träden, mossan och lingonriset fick mig att piggna till. Det finns något väldigt vilsamt i att naturen rör sig så långsamt att vi upplever att den står stilla. Tittar man på en stubbe, tittar bort och sedan tittar tillbaka så står den kvar oförändrad. Jag tror inte att vi är gjorda för motorvägar.

När vi kom hem så rensade vi lingonen och pappa kokte sylt.

2011-09-16T23:13:00.003+02:00

I veckan så började vi på ett avsnitt om realismen på svenskalektionen. Realismen var en ögonöppnande litterär epok som ersatte romantikens orealistiska, förskönande och selektiva berättande. Under realismen berättades allt och kanske till och med framför allt det fula, äckliga och mörka. I stället för att iscensätta någon slags fantasivärld där allting bara var vackert och underbart så berättade man allas historier. Även de som det hade gått sämre för. Även de som hade fastnat i mörkret. Även de som aldrig någonsin skulle ta sig därifrån.

Det som definierar vår tid i berättande är bloggarna. Ett fenomen som under 00-talet har spridit sig som en löpeld över i-länderna. Folk bloggar om mode, mat, men kanske framför allt om sina liv. Sina fantastiska, extraordinära liv. Sina tillrättalagda, välputsade liv. Man hade ju kunnat hoppas på att människor ärligt och realistiskt skulle beskriva sin vardag med sina upp och nedgångar. Men när det mest negativa en människa kan klämma ur sig är att man saknar sin perfekta pojkvän med den perfekta hyn och det perfekta håret så blir jag ledsen. Jag blir ledsen på omänskligheten. Jag blir ledsen på oärligheten. Jag är så trött på människors oförmåga att visa det fula i sig. Som en vän till mig har sagt "perfekt är tråkigt".

Det finns många människor som tycker om att slänga sig med följande teori: tänker man positivt så blir man gladare och om man bara fortsätter tänka positivt, positivt, glad, glad, glad så blir man tillslut glad och aldrig ledsen nej aldrig ledsen bara leeee, leeee Klara så blir allt bättre.

Jag upprepar: perfekt är tråkigt.

Jag tänker inte vara ständigt glad. Allting är inte fint. Fattigdom är inte fint. Klyftor i samhället är inte fint. Tornados som potentiellt kan förstöra en hel stad är inte fint. Döden är inte fin bara för att man råkar dö i sina finaste kläder. Musik är inte fin bara för att den kommer från frankrike. Jag är inte fin bara för att du säger det. Eller så är jag det. Men struntsamma! Det hör inte hit (alla är fina).

Jag startar härmed fulbloggen. Jag ska rapportera från mörkret, från smutsen, från sanningen.

Wish me luck!

2011-09-15T18:24:00.001+02:00

Utnyttjar att jag kan ladda upp saker med min iphone. Här har vi en vacker bild tagen i vår vackra replokal.

2011-09-15T12:30:00.003+02:00

Det känns omöjligt, totalt jäkla ovant att "blogga".

Att i rader efter rader babbla på om "jaa, det är så mycket nu och blablabla jag var på hemköp och köpte ansjovis". Jag känner inte att det intresserar mig längre. Det känns helt jäkla ointressant. Så från och med nu så vet jag faktiskt inte vad tusan jag ska skriva om. Det här har ju trots allt fungerat som min dagbok. Jag har kunnat gå tillbaka och se delar av mitt liv ur min synvinkel. Vem vet, rätt var det är så skriver jag säkert om den där jäkla ansjovisen jag köpte i måndags. Vi åt mackor med frukostgrova, sallad, tomat och ansjovis. Det var gott. Sedan spelade vi gitarr. Det var kul.

Hejdå.

2011-09-14T19:12:00.003+02:00

Nu, var är jag just nu?
Precis där jag vill vara
eller bara där jag hamnade.
Slump. Hela världen är en organiserad slump.
Jag har hela livet framför mig, men samtidigt känns det som att det är hela livet jag lämnar bakom mig. Jag har inte tänkt längre än såhär.

Hela sommaren har varit lite dimmig. Jag har känt mig sjuk. Jag tror inte att jag är sjuk. Jag har känt mig sjuk. Kanske är det framtiden. Kanske är det bara en jävla infektion som inte behagar synas på blodprov. Blodprov gör förresten inte ont att ta. Inte ens i fingret. Jag har växt ifrån det.

Men just nu. Var är jag nu?
Man kan inte påstå att någonting är som förut. Bara jag. Jag är som förut.
Jag har växt ifrån ständig förändring.

Där jag bor täcks vardagsrummet av en röd ryamatta.
Där jag bor finns det fler instrument än vad man orkar spela på.
Där jag bor sover man i en vit dubbelsäng och vaknar aldrig ensam.
Aldrig ensam.

Det är där jag är.

2011-08-31T14:35:00.003+02:00

En liten favorit i repris från förra året. En karta över var jag har befunnit mig i sommar.

En hemlig dag i Göteborg, på långgatorna, på mug.

Två besök i Visby. Ett med poesi, ett utan.

Tre besök i Danmark. Bakken, Edwars Sharpe And The Magnetic Zeros och Arcade Fire. Tre regniga dagar.

En hemlig promenaddag i Kungsbacka. Två ekorrar, några blåbär, lite regn.

Två spelningar i Varberg. En i ösregn. En i solsken.

En stor fin tågluff.

2011-08-30T16:48:00.003+02:00

Hamburg.

Sista staden. Sista dagen.

Vi började Hamburg med att som vanligt gå fel och hamna i porrkvarteren. Vi vända hyffsat fort och hamnade i det riktiga centrumet. Där hittade vi en Urban Outfittersbutik med en svensk kassörska som tipsade oss om ett bra hostel. Vi åkte efter hennes beskrivningar.

Vi tog tunnelbanan som visade sig gå mest ovan jord.

Efter att ha gått i flera timmar och letat så hittade vi till slut hostelet. Dock var det fullbokat men hänvisade till några sackosäckar på ett loft för 10€ var. Vi tackade artigt nej och fick med oss ett tips på ett annat hostel. Där fick vi dela rum med två schweizare som var trevliga men ganska speciella.

Sedan lekte vi.

Om ni tittar i mitten av taket så ser ni att det ligger någonting där. Vet ni vad det är? Inte vi heller faktiskt. Trots att vi verkligen försökte komma underfund med det. Den var större en vad en råtta borde vara och utan päls och med stora öron. Den var uppenbart död och väldigt väldigt underlig.

Vi hamnade i en härlig del av Hamburg fyllt med uteställen, skivaffärer och hus som detta. Jag misstänker att det var ockuperat för killen på bilden vände bort huvudet när jag tog bilder. Därför har jag pixlat bort hans ansikte. Vill inte att någon ska råka i trubbel.

Vid valet av middag så hade jag fått tips från Anton att fisk var det man skulle käka i Hamburg. Dock hittade vi inget fiskställe direkt så vi körde på crêpes trots att vi inte längre var i Frankrike längre. Först åt vi matcrêpes med ost, skinka och ananas och sedan lyxade vi och åt efterrättscrêpes med glass och jordgubbar. Väldigt gott. När vi gick ca fem meter till så hittade vi två fiskrestauranger på rad...

Frtiz-cola var ett Hamburgskt märke. Vi döpte glatt om det till Fritzl-cola och gjorde en sång av det.

På kvällen vandrade vi runt en stund för att sedan sätta oss på ett ställe som spelade fantastiskt dålig musik och sammanfatta resan. Vi var båda överens om att det bästa faktiskt var hur roligt vi hade haft det ihop. Resan hade inte varit någonting utan det.

Det regnade hela dagen vi åkte hem.

Det var min rapport. Vill någon ha några mer utförliga detaljer så får ni fråga. :)

2011-08-30T16:28:00.003+02:00

München.

Staden kandiderade för vinter-os så det var fest med skumstjärnor, currywurst, lederhosen, öl och allt annat tyskt de kunde komma på.

Vi bosatte oss på ett litet hotell med en senil gubbe som glömde skriva upp att vi hade betalat. Dock så var han väldigt söt.

Jon fixar frisyren.

Vi var inte så stora fans av currywursten så vi körde på pasta istället.

Jon var galen (en teori jag har är att vi faktiskt blev lite konstigare ju längre vi var utomlands).

Jag var kass på att se galen ut.

Kamerabutik som tyvärr var stängt eftersom vi kom dit på kvällen.

Vi gick till en orientalisk bar (fast vi vet ju att namnet egentligen betyder fisk eller hur jon?). Där visades fotboll och av en ren tillfällighet så spelade Sverige. Jag och Jon gjorde en deal att vi skulle skrika jättehögt när/om Sverige vann för att få uppmärksamhet. Det resulterade bara i att de som satt jämte oss flyttade längre bort.

På väg hem i den tyska natten. Vid det här laget hade vi hittat på en del låtar som vi glatt sjöng hela vägen.

Väl tillbaka så satte vi oss på hotellets innegård och sjöng, pratade och Jon skrattade så att han grät. Efter ett tag fick vi för oss att vi var TVUNGNA att klättra i tyska träd. Så det var vad vi gjorde. Hotellpersonalen stirrade på oss.

En fantastiskt flummig natt. Dagen därpå skulle vi vidare.

2011-08-30T15:59:00.003+02:00

Från tåget.

Jag kan ärligt säga att jag inte hade tråkigt många gånger. Utsikten utanför tågfönstret grep dag i mig och jag satt mest och pekade och försökte få Jon att titta på samma saker som jag.

Här hade jag ett Broder danielmoment.

Alperna och känslan av att befinna sig i mitten av allt.

När vi inte tittade ut/sov/spelade tetris/lyssnade på musik så spelade vi kort om pastellrosa och blågodisflaskor.

Ådror.

Genevesjön. Helt fantastiskt vackert. Tåget åkte längs med sjön i flera kilometer och jag fotograferade hela tiden.

Det lilla vi såg av Schweiz var föresten ett ganska intressant hopkok; automat på stationen där man kunde köpa graviditetstest (maybe baby), stor och superfin saluhall där halva Geneve köpte lunch och vi köpte pizza som en stressad kvinna stod och skar upp i bitar. Det var en ganska spännande upplevelse att komma in i ett land och inte veta vad de pratar för språk (i Schweiz pratas nämligen både tyska, franska och italienska), inte veta vad de har för valuta eller vad den är värd. Detta var dock inte något större problem eftersom vi skulle vidare bara några timmar senare.

Det fantastiska bakverket macaron. Det här är en med pistage och den sista jag åt i Frankrike (närmare bestämt i Lyon när vi bytte tåg). Den var ljuvlig.

2011-08-30T15:22:00.003+02:00

I Milano. Anlände på den sena eftermiddagen och släpade oss genom staden. Letade efter hotell. Några var fullbokade, några för dyra. Tillslut hittade vi ett med en liten hund och en italiensk tant. Jon tyckte hunden var jättesöt tills den började jucka mot hans ben. Alla inblandade tittade lite generat på varandra och den italienska tanten försökte få bort hunden som envist tog sig tillbaka till jons ben.

Den fanns spårvagnar. Men bara på en gata. Vi bodde i huset på andra sidan gatan.

Badrumsdisco (men utan badrum den här gången, handfatet var i sovrummet).

In case of fire-skylten.

Milanos station som var så gigantiskt stor och mäktig. Något vi inte alls var beredda på. En positiv överraskning.

Vår ganska korta tid i Milano spenderades genom att äta pizza, bli stirrad på av kocken på restaurangen, äta glass, gå en promenad genom staden och titta på de stora modehusen, bli erbjudna att köpa "helt äkta" pradaväskor och köpa vatten ur automat på gatan vid midnatt.

Vidare, på ett tåg med ventilation som gått sönder. Norrut. Vi ska norrut.

2011-08-28T23:10:00.003+02:00

Från Nimes åkte vi till Carcassonne via Narbonne (där hände det spännande saker må ni tro, det kommer i ett senare inlägg). Carcassonne är namnet på ett välkänt brädspel som jag tror att de flesta konventare har spelat lite för mycket av. Det var i alla fall av den anledningen som vi åkte till den här lilla staden. Vi hade noll förväntningar. Vi blev mycket nöjda.

Det visade sig att Carcassonne såg ut precis som i självaste brädspelet. Lite som Visby också, men bättre.

Där satt en man som spelade sitar. Jag tyckte att han var fantastisk och gav honom all min växel. När han tystnade och det bara var jag som jublade så log han mot mig.

Duktig hokuspokusman som fuskade ganska mycket. Dock inte här.

Vi gick in i stadens kyrka och där var en rysk femmanna manskör som sjöng så vackert att jag började gråta.

I Carcassonne så hörde vi den första Svenskan (som inte kom från oss på minst en vecka. Den löd: "Men så kan du inte säga, man kan inte slå folk för att de ska bli kristna". Mor till sin dotter.

Vi avslutade den lyckade dagen med crêpes och lärde oss äntligen vad miel betyder. (Honung).

Det var härligt att för en gång skull inte skämmas för att vara turistig eftersom vi ju var det av helt andra (nördiga) skäl. Vi köpte carcassonnemuggar och jag köpte en speldosa med "Valse d'amelie" som jag precis har lärt mig spela på piano och en ask med en fjäril på.

2011-08-17T17:35:00.003+02:00

Nimes i södra Frankrike fyllt av glassbarer, smågator och spelbutiker.

Vi åkte snabbtåg genom hela Frankrike och utanför susade solrosorna förbi. (Jag var världens bästa fotograf och lyckades träffa stolparna varenda gång).

Vi hamnade i Nimes (som varken jag eller Jon kunde uttala vettigt). Där fanns katter på taken.

Och karuseller.

Och massor av härliga gränder.

Om nätterna flög svalorna ovanför hustaken.

Jag åt Moules frites (musslor med pommes) som var utsökt.

2011-08-15T13:11:00.005+02:00

Paris och skorstenarna.

Vår första middag i Paris ägde rum tio på förmiddagen. Servitören skakade på huvudet och Jon såg redan fransk ut.

På väg upp mot Montmartre.

Schhhh...

På ett crêperie (som för övrigt hade helt underbara crêpes). Som vanligt var barnen mest intresserade av oss.

Trappan i hotellet vi bodde på två nätter av tre. Där fanns en liten fransk tant som bara pratade franska med mig men var så tålmodig och krävde inga svar att kommunikationen gick hur bra som helst.

Vi hade balkong men ingen dusch. Så värt det.

Här satt vi på kvällen, åt ost och baguette och filosoferade.

Eiffeltornet och ett bröllop. Bröllopsgästerna skrattade åt Jon. Vi fick aldrig veta varför.

Uppifrån.

Utrymningsplan från eiffeltornet.

Trimfbågen. Jag är en visst en jättebra fotograf.

Vi klättrade på toalettgarderoben (dörren bestod av en pappskiva som man inte riktigt kunde stänga).

Drack (alkoholfria) drinkar, sjöng med i Abbalåtar, planerade min djkarriär, försökte kommunicera med fransmän och lyckades lite halvhjärtat.

Frukost <3

Man på marknaden. På samma marknad så fotograferade jag en en tupp som de sålde. Mannen som sålde tuppen började prata mig och jag kunde inte riktigt kommunicera tillbaka med honom. Det enda jag kunde komma på var "Le coq est mort" (tuppen är död). Det var nog bra att jag inte sa det.

Vi hittade Paris största manga/anime/japanskaprylaraffär. Där irrade vi omkring i över en timme lite lamslagna av alla saker. Vi lyckades att handla för under tvåhundra båda två.

Utanför Louvren.

Fransmännens fantastiska översättning av filmen "The hangover 2".

Trött.

Vi hittade en gratisfestival alldeles nära där vi bodde. Där spelades det musik varje kväll och fransmännen log mot en.

Sista kvällen i Paris så fick vi vid midnatt för oss att vi ville ha bakelser. I paris kan man nämligen införskaffa sig det på ett av de nattöppna patisserierna. Det var smaskigt. Sedan gick vi en sväng till en musikbar som heter pop-in men där fick vi vända i dörren eftersom man knappt kunde öppna dörren på grund av antalet människor. Istället gick vi till Panic Room där vi drack drinkar och avslutade Paris mentalt.

Vi var även en sväng på en lite finare restaurang där vi åt bland annat ostron. Det smakar slem och saltvatten bara så ni vet. Där spillde de kaffe på mig så jag fick brännskada på axeln. Det gjorde ont, jag blev arg, jag fick is, jag klagade inte tillräckligt mycket, jag fick INTE gratis mat. Allt jag kunde säga till dem var "C'est chaud." (Det är varmt).

Dock drog det inte ner helhetsbetyget av Paris. Fantastisk stad. Längtar redan tillbaka. Finns så himla mycket mer jag vill göra, se, uppleva.

2011-07-29T19:36:00.005+02:00

Lever.

Det är sommar.

Igår kände jag mig manodepressiv.

Men Blondie och halvtreallsång räddar det mesta.

Även mig från klor.

Det är sommar.

Jag är en bågskytt.

Måste hålla mitt psyke i shack.

Hålla det rent. För att vända den nedåtgående trenden.

Giget imorgon måste bli bra. Det kommer bli bra.

Det är sommar.

Jag ska sälja min Way Out Westbiljett och åka till gotland.

Edward Sharpe And The Magnetic Zeros väntar på mig i Köpenhamn istället.

Det är sommar.

Jag fikar på rotundan och väntar på spelningarna.

Vandrar runt i de bästa jäkla skorna jag någonsin haft.

Kommer inte riktigt till skott.

Har det bra.

Har ont i halsen.

Har inget hem.

Har det ganska jäkla bra.

Snart kommer Paris...

Frankfurt

2011-07-24T00:03:00.003+02:00

Vidare mot Paris med mellanstopp i Frankfurt. Egentligen ville vi till Köln men kopplingen därifrån till Paris var bristfällig så vi tog Frankfurt på måfå. Det visade sig bli vår hatstad.

Jon och tyskabarn. Den första pojkens mamma var jättetrevlig och bekräftade att gul var gelb på tyska (vi lekte nämligen gul bil på ländernas olika språk).

När vi kom fram var vi akuthungriga och gestikulerade till oss halvkass kyckling med pommes. Området kring stationen var fyllt av prostituerade, knarkare och alkisar. Vi åt med god aptit.

Vi hittade en affär som hette "World of Sex". Vi tyckte det hela var lite komiskt tills vi upptäckte att hela kvarteret var smockfyllt med strippklubbar och porraffärer. Utanför dem satt rynkiga, översminkade tanter och unga kvinnor med döda ögon för att locka folk att gå in.

Gryningen kom. Kvällen innan hade vi som tur var extrakollat biljetten och insett att tåget gick tre timmar innan vi hade trott. Det gjorde oss ingenting. Frankfurt var oss hack i hälarna, nafsandes i nacken. Vi ville därifrån.

Jon sover på väg mot Paris.

Frankfurt var är en stor, tråkig, äcklig industristad. Det enda vi visste var att det fanns någon slags medeltidsby men när vi försökte leta upp den så visste ingen i Frankfurt var den låg eller att den ens existerade. Istället ägnade vi oss åt att prata med kanadensaren och chilenaren som bodde i samma rum som oss. Där bodde även en Japan. Han sa ingenting.

Mot Paris.

Berlin, Ödehus 1

2011-07-20T09:41:00.006+02:00

Några djupa andetag och sedan fanns det ingen återvändo. Vi hoppade över muren som skiljde centrala Berlin från detta vildvuxna, bortglömda urban explorerparadis och smög runt bland knarksprutor, matlagningstidningar, vinflaskor och krossade rutor.

Vi klättrade upp på taket och hoppade ner på andra sidan för att mötas av växtligheten som tagit över området.

Min dittills bästa urban exploringupplevelse. Dock så hade de spikat igen alla ingångar duktigt så vi fick nöja oss med att promenera omkring inne på området. Men tro mig, det räckte långt.

Berlin

2011-07-19T23:30:00.004+02:00

Med fötterna tillbaka i fosterlandet i över en vecka har jag nog landat tillräckligt för att återberätta äventyret. Vi börjar på ett varmt nattåg mot Berlin.

Tysk gryning.

Tysk morgon.

Tysk gata. Den första vi hamnade på för övrigt. Det tyckte vi var roligt.

Tyskt träd framför tyskt bostadshus.

Tyska hål.

Vi vet alla att tyskarna är ett perverterat folk.

Ur denna köpte jag en svampbob fyrkantballong. Den var grön.

Stora fasadkonstverk fanns lite överallt och var helt fantastiska.

Utanför Berlins största konstmuseum som var stängt (tyskarnas museistängardag är tydligen tisdagar, har hört att det är för att de är för bakis på måndagar men det kanske bara är en myt.)

Tysk man.

Tyskt riksdagshus.

Tysk värme. Tysk fontän.

Tysk betong. Förintelsemonument.

Tysk, proppfull lampaffär. När man gick in så satt där en liten gubbe och putsade lampor.

Milkshake innan olagligheter sista kvällen i Berlin.

Alla tyskar var trevliga (förutom tanten på stationen) och ödehusen var många. Jag lyckades pruta för första gången i hela mitt liv och testade 30-talspianon men lyriska Jon. Dessutom träffade vi två trevliga pianonördar som jobbade i flygelaffären.

2011-06-26T07:58:00.001+02:00

Försvinner iväg nu. Två veckor ut i världen.

Adios!

Morgontuss

2011-06-17T15:49:00.004+02:00

Vad är svart som svartsjukan?

2011-06-17T15:33:00.002+02:00

Hade världens bästa dag på myrorna. Hittade ett styck tyllkjol, en polkarandig kjol och ett par exceptionellt fina lågskor i brunt läder. Allt för 280 riksdaler. Materiell lycka.

2011-06-13T00:57:00.003+02:00

Sedan jag kom hem från Gotland så har hela världen fyllts av sjukdomstillstånd. I alla fall den värld som är runt omkring mig. Blodproppar, cystor, magsår, och kall bråd död (ingen nära till mig dock). Det känns svårt att hantera. En vän till mig sa till mig "människor dör, det är så det är". Det är sant. Döden är ofrånkomlig och svart som intet. Men det tjänar inget till att grubbla. Det är det människor oftast säger till mig när jag berättar om min dödsångest. Men det är som att säga till en anorektiker att inte bry sig om vad den äter.

Just nu hoppas jag mest att alla ska bli friska och helt återställda.

2011-06-13T00:53:00.002+02:00

Från härom dagen när jag promenerade med Anton och hittade både blommor, pinnar och vackra sommarhimlar.

Visby del 6

2011-06-11T22:08:00.009+02:00

Vatten. Gillar båtar. Vill bli sjöman.

Visby del 7

2011-06-11T22:08:00.008+02:00

Två bilder jag vill visa världen. Inte för att de egentligen är särskilt relevanta men för att de här personerna förtjänar att visas upp.

Överst har vi Asta som är 91 år och dansade på sin 90 års dag. Hon skriver fantastisk poesi, med humor, självironi och verkliga funderingar. Hon tog min hand och sa till mig att jag var söt och begåvad och att jag absolut skulle lyckas med det jag ville. Hon är underbar.

Den unga mannen på den undre bilden vet jag inte vad han heter. Men han hjälpe oss i alla fall med rullstolen till Asta på och av båten och väntade så tålmodigt med oss. Och när han hade glömt bilnycklarna (....ehm ja...det är en lång historia) så _sprang_ han iväg och hämtade dem. En riktig serviceperson som gjorde vårt liv lite enklare (Go Gotlandsfärjorna!).

Visby del 5

2011-06-11T22:08:00.007+02:00

När tävlingen var slut så hade vi en dag över på Gotland så jag och Tania hyrde cyklar och tog en sväng utanför Visby. Vi cyklade upp till Lummelundagrottan och gick runt lite i grottmynningen där det var svalt och skönt jämfört med högommarvärmen som var i övrigt. Sedan åt vi på krusmyntagården. Fantastisk utsikt. Fantastisk Caesarsallad. Fantastisk avslutning på en underbar vecka. Som att fly utomlands.

Visby del 4

2011-06-11T22:07:00.002+02:00

Vinnarpojken.

Det blev finaler. Det blev vinnare. Jag vann trubadurslammet! Jag blev stolt. Jag tror poesitanterna där hemma blev lite stolta. Geta vann improesin! Mer anledning att vara stolt.

Norrlänningen Tobias Erehed blev SM-mästare. Underbar kille med båda fötterna på jorden. Jag tror att alla var väldigt eniga om att han förtjänade det. Hans poesi var tidlös och enkel på ett sätt som stack ut.

Visby del 3

2011-06-11T22:00:00.003+02:00

Visby har Stockholmspriser. Man vafan tänkte vi och bestämde oss för att inte leva på kebabrullar för det. Det bästa när man tvingas betala mycket för någonting är att känna att det verkligen var värt det. Precis så var vår middag på stället Bakfickan i Visby. Vi åt strömming med potatismos och man fick jordgubbssaft i fin flaska vilket gjorde mig lite lycklig. Innan fick man fantastiskt bröd och precis allting på hela stället var genomtänkt in i minsta detalj. Ska jag någonsin starta restaurang så ska det vara precis så. Dock så är jag misslyckad matfotograf och glömde fotografera själva maten. Men ni kan föreställa er, mycket smör, mmm.

2011-06-11T21:52:00.003+02:00

Två bilder jag vill visa världen. Inte för att de egentligen är särskilt relevanta men för att de här personerna förtjänar att visas upp.

2011-06-11T21:50:00.001+02:00

Vatten. Gillar båtar. Vill bli sjöman.

2011-06-11T21:44:00.003+02:00

Visby del 2

2011-06-08T21:48:00.006+02:00

Jag träffade Gislaveds kultursperonlighet, Stubbe Wahlberg, Gula Gubben (Geta Lööf) och den fantastiska poeten och kämpe mot rasismen, Alex Bengtsson som visade sig vara lillebror till Tania Bengtsson som var med som vår coach under SM. Ibland är världen liten. Ibland tycker jag om det.

Dagarna var fyllda av poesibataljer inne på den lilla, mysiga biografen Roxy och i självaste Almedalen. Men natten och mörkret stoppade inte oss från att fortsätta sprida vår poesi. Det blev spontanläsning i Almedalen. Det var fint.

Visby del 1

2011-06-08T16:20:00.005+02:00

Drog till Visby under kristi himmelfärdshelgen med en minst sagt brokig skara människor för att tävla i SM i poetry slam. Det var Asta (91 år, totalt klar i huvudet och helt underbar), Katta (fd knarkare som blivit frälst), Kattas snubbe Crister (fd uteliggare som blivit frälst) och jag (singer-songwriter som skriver om knark utan att ha en aning om det egentligen).

Underbar stad, underbart väder, underbara människor och underbar poesi. Förutom att läsa och lyssna på poesi så promenerade vi, åt glass, övade gärnet på vårt lags gemensamma skapelse och åt god mat.

2011-06-01T13:59:00.004+02:00

Lördags kväll.

Minns knäckebröd, imperiet på köksgolvet, sittdans i vardagsrummet, öl som välter över Antons nya bord, mesost på armen, mesost på någon annans arm, frisering, karenina med orgel och elgitarr och ett helt gäng nya, underbara bekantskaper.

2011-05-30T21:53:00.003+02:00

Fredag, befann jag mig i mörkret med min stora glittriga sjal och dansade mig lycklig.

Lördag, ner i landet för stor loppisrunda med Daniel, Olof och Daniels oerhört trevliga föräldrar. På första stoppet hittade jag världens coolaste svetsglasögon från 40-talet som en gång hade kostat en krona. Just nu ligger de glömda hos Anton men de ska användas någon gång när jag känner för att bli uttittad!

Vi hade världens bästa fika med oss bestående av smörgåstårta på förmiddagen och smörgåsar på eftermiddagen. På en fin loppis i Ängelholm så hittade jag en jättefin grammofonspelare som var som en hel möbel. Mycket stiligt. Daniel hittade (nästan) allt han hade önskat sig. En cylinderhatt från Paris och en portfölj. Också mycket, mycket stiligt. Olof fyndade en plånbok som innehöll en bild på den förra ägaren, ett stämjärn, en skinnjacka och en portfölj. Jag hittade även en spetskrage. Ska bara hitta något med tillräckligt lite urringning för att kunna använda den.

Under 36 timmar

2011-05-29T21:52:00.010+02:00

Har haft en jetsetvecka (- jet + tåg och buss).

På onsdagsmorgonen så åkte uppåt i landet mot huvudstaden för deltagande i lilla journalistprisets prisutdelning där vår fina skoltidning Popkorn hade blivit nominerad. Jag var rädd att jag ännu en gång skulle få uppleva min stockholmsångest men hoppades på förändring och förbättring.

Väl på Gröna Lund så fick vi "goodiebags" med gott aftonbladetgodis och en Magnus Ugglaskiva som jag sedan gav bort. Sedan drog prisutdelningsjippot igång. Kändes som SVT. Hjärnkontormannen, Fredrik Berling var konferencier och tvingades trotsa både regn och vind. De röda regnponchosarna som vi hade på oss förstörde glamkänslan och stackars Sibel och Linda Sundblad fick köra sin grej utan större engagemang från den blöta publiken.

Vi vann inte, precis som vi hade förväntat oss. När det sista priset hade delats ut och jag hade tappat bort min mobil och hittat den igen så promenerade jag in mot staden. Tittade på båtar, tittade på människor. Ville leka detektiv och leta upp en person på Riche. Vågade bara snegla in genom rutan medan jag gick förbi fort, fort. Sedan gick jag upp för Birger Jarlsgatan. Något som jag sedan ångrade för där promenerade min Stockholmsångest runt med backslick och pappas tjocka plånbok. Min Stockholmsångest sneglade på en utslagen uteliggare invid husväggen och gick sedan och drack ett glas champagne på Sturehof. Min Stockholmsångest tittade på mig som om jag var en alien. Jag blev så arg att jag satte mig vid svampen och skrev i min moleskine att jag ville klå upp dem, varenda en. Sedan fortsatte jag gå planlöst, argt. Jag inbillade mig att jag på så sätt skulle hitta en tunnelbanestation. Någon tunnelbanestation hittade jag inte och när jag var som mest frustrerad så dog min mobil. Jag fick försiktigt fråga östermalmtanter om vägen. De tyckte jag var dum som inte riktigt visste var jag skulle. Eller så tyckte det inte det, svårt att veta med stockholmare.

Tillslut så satt jag i alla fall på tunnelbanan. Då återstod bara problemet att jag inte kunde berätta för personen jag skulle sova hos att jag var på väg. Så jag började låna mobiler. Han svarade inte de två första gångerna. Frustrationen var stor men förvånansvärt liten. Det tyder nog på någon slags vuxenhet. Tredje gången så lånade jag en mobil av två trevliga engelsmän och då svarade pojken och dök sedan upp. Lättnaden var stor. Han var klädd i kavaj men det var inte ångestskapande som kostymerna på tioåringarna på stureplan. Kvällen bestod av middag, ritningstittande och samtalande. Det vägde (nästan) upp min traumatiska ditresan.

Ohyggligt tidigt på morgonen så tog jag mig alldeles själv (utan att tappa bort mig) till centralen och tog tåget tillbaka till verkligheten. Andades lite Göteborgsluft och bytte tåg. Var hemma i några timmar innan det bar av mot Malmö för underbara underbara Yann Tiersen som var just underbar. Och Debaser i Malmö var underbart. Övervägde att flytta dit en stund, till Malmö då alltså. Stockholmsplanerna kändes sumpade där ett tag.

Något som definitivt inte är sumpat är mitt humör och min livskvalité. Livet äger. Puss.

2011-05-24T10:57:00.002+02:00

När jag blir ologiskt tisdagsledsen så hjälper sms om regn och videor som denna.

2011-05-16T22:51:00.004+02:00

Lite bevismaterial.

2011-05-16T15:37:00.004+02:00

Fredag.

Konstig natt. Konstig morgon.

Kom i fas när Jon kom av tåget klädd som en hemlig agent i skinnjacka och solbrillor och gav mig en stor kram.

Kvällen med te, choklad och samtal som svävade mellan det ytliga och det djupa på det där sättet det gör när man känt någon länge.

Lördag.

Örjansvall.

Fotograferande av människor ihållandes skyltar med texten "Jag tror på HBK". Fantastiskt roligt när det gick bra, upprivande när det gick dåligt.

Susa hem för att sedan susa vidare ut i skogen till Daniel och grillkväll.

Det öser ner över det korrigerade plåttaket.

Allt man hör är regnet.

God mat.

Trevligt sällskap.

Elddanser.

Älglekar.

Psykfall.

Kodord och platsbyte.

Underbar, underbar kväll.

Söndag.

Mot staden.

Milkshake som gör en lite kall så man sätter sig i solen.

Stationsfarväl.

Museibesök.

Akvarellmålande.

Ligga under bordet, titta upp i akustikplattor och spela munspel till Schoenberg.

Matlagning.

Gitarrspelande.

Titta ut genom ett regnstripigt fönster med någon jämte sig.

Hejdåkramar.

Godnatt.

Finaste söndagen.

2011-05-10T10:57:00.001+02:00

Bra skit.

2011-05-09T22:42:00.004+02:00

Engelska nationella, ligga i en sanddyna på stranden och rita med upphittat kol, hitta hörlurar på stranden som är likadana som de man har men mindre trasiga, inlämning av arbete som man inte alls är nöjd med, återförenande med usbminne efter att en kille har hittat det och smsat till numret som står på, återförenande med extern hårddisk, löst planeringsmöte med Billy (åh, så bra allt kommer att bli), gitarrspel, musiklyssnande, promenerande, korsande av sagan om ringenälv (Nissan), att tro att man kommer förlora något men istället få någonting, sol, sol, sol, lite solbränna, lite fönsterhäng, lite långsam matlagning.

Jag visste inte att måndagar fick vara såhär bra.

2011-05-07T17:27:00.004+02:00

Way Out West 2010

Jag står aldrig still.

Sommarlovet i mig har redan börjat.

Jag känner mig frikopplad från samhället, normerna, rutinerna.

Måste bara försöka sköta skolan tills det är dags att springa iväg ut i min alldeles valfria värld i nästan tre månader.

Under de senaste veckorna har jag skrivit en del prov, haft sömnbrist varje helg men levt så mycket att de har känts som lov, nattpratat med människor, promenerat med människor och inte varit hemma alls mycket.

Nu är det bara lite, lite kvar och jätte, jättemycket att göra. Men fy tusan vad roligt allt ska bli!

Mitt påsklov del 4

2011-05-05T10:14:00.003+02:00

På torsdagseftermiddagen (efter att ha avnjutit fantastiska hamburgare) tog vi oss mot Hvitfeldskagymnasiet och GothCon där jag spenderade de sista dagarna på lovet med att spela massa spel (funkenschlag, race for the galaxy, settlers, maffia och mycket mer), hänga med folk som jag träffar mer eller mindre sällan, promenera, hänga på Tintin i vårsolen med bästa sällskapet och prata tågluff med Jon.

Mitt påsklov del 3

2011-04-27T20:12:00.003+02:00

Bilderna på mig är tagna av Sven

Efter biotittandet så åkte jag hem till herr Bergersjö i Bergsjön och åt våfflor. Dagen därpå så begav vi oss ut för lite urban exploring (det var dock inte tanken från början så klädvalet var sådär). Vi hamnade i alla fall under en spårvagnsbro där spårvagnen kom med jämna mellanrum och bullrade ovanför oss.

52: белый

2011-04-26T10:31:00.002+02:00

Vit

52: противоположностей

2011-04-26T10:29:00.002+02:00

Motsatser

52: синий

2011-04-26T10:25:00.002+02:00

Blå

Mitt påsklov del 2

2011-04-25T19:08:00.005+02:00

På onsdagen bar det av mot Göteborg och en hel dag av biotittande. Vi såg Hur många lingon finns det i världen, Blue Valentine och Scream 4. Tänker inte göra någon större analys av dem men jag tyckte att Blue Valentine var jättejättebra. En större analys borde dyka upp på den här eminenta bloggen förr eller senare. Förutom att titta på film så sprang vi mellan biograferna, tryckte i oss hamburgare och njöt lite lite av solen.

Mitt påsklov del 1

2011-04-25T01:07:00.003+02:00

Mitt påsklov (en serie i x delar) börjar nu med berättelsen om när jag var hos Daniel.

I tisdags så var jag hemma hos Daniel i skogen. Vi red (han sprang efter), lagade pannkakor (jag tittade på) och hängde på hans tak. Kände mig för första gången i år övertygad om att det faktiskt kommer bli vår.

52: приключение

2011-04-14T22:29:00.001+02:00

52: супер-герой

2011-04-13T23:49:00.004+02:00

Det här är min superhjälte. Hon kan allting, är inte rädd för något och har alltid snygga glittriga mantlar på sig.

2011-04-12T20:49:00.003+02:00

400:ade inlägget

Just nu, så försvinner människor.

Utan förklaring, utan konfrontation.

Bara försvinner.

Lika lätt som att andas.

Det här är ingen dikt.

Det är ropet på hjälp.

Det jag aldrig vågar göra.

Ni försvinner

kanske för att ni tror att jag vill vara själv,

kanske för att jag inte är tillräckligt uppmärksam på era liv,

kanske för att du inte pallar att jag har gjort mig beroende av dig,

kanske för att ni tror att jag inte behöver er,

kanske för att det gör er arga att titta på mig.

Det här är ingen dikt.

Det är ett rop på hjälp.

ingenkommerhöradetdenhärgångenhellermenjagöverlevervadsomhelstnivetjudet

2011-04-12T20:33:00.004+02:00

Från att ha varit en dagskrivare har jag blivit en helgskrivare. Veckorna springer förbi fort som vinden. Bara helgerna är någonting värt att komma ihåg. Jag tror inte att jag gillar detta. Varje dag ska omfamnas och bli min på ett eller annat sätt. Men nu kommer våren och sommaren. Det ska bli så igen.

Helgen var i alla fall ganska fantastisk.

I fredags så hängde vi med Gaby and the guns och spelade på b&b. Trots att det knappt var något folk och jag var halvdöd så gick det dugligt. Gaby var jättebra och det var en allmänt härlig kväll.

På lördagen så ritade jag en stor karta över hela världen med massa små pilar och anteckningar för att illustrera mellankrigstiden. Ville testa en ny pluggmetod. Hur det har fungerat återstår att se. Det var bra mycket roligare i alla fall (trots att Kina blev mindre än Tjeckoslovakien). Framåt kvällen så stack jag iväg till Oskarström för inflyttningsfest hos Tim. Trots att musiken spelades från en liten laptop och värden var bakis och trött så blev det en riktigt bra kväll. Kändes för första gången i år som vår på riktigt och man kunde stå ute på balkongen utan att frysa.

I söndags så var det äntligen distriktsfinal i rockkarusellen. Vi åkte i vår fina buss mot Falkenberg på eftermiddagen med våra supportrar. Vi gjorde sjukt bra ifrån oss och kom tvåa. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte var besviken när jag stod där uppe. En person sa till mig att min blick blev mordisk när jag hörde ordet "mysigt" i nomineringen och förstod att det var vi. Men såhär i efterhand är jag väldigt nöjd. Även om rockkarusellen är en tävling som är öppen för alla genrer så är det ett faktum att hela juryn bestod av rockmänniskor. Och att vi kom så långt i en sådan tävling är fantastiskt.

En lagom hektisk helg helt enkelt.

2011-04-06T00:08:00.001+02:00

2011-04-04T21:14:00.003+02:00

Min helg var en trevlig sak.

I lördags så var jag med pappa i Göteborg på mineralmässan och köpte guld för fyrtio riksdaler. Sedan käkade vi god buffé på etnografiska museet (jag känner att jag börjar komma farligt nära "storbloggarna" i mitt skrivande nu så jag ska omedelbart sluta).

En morfar som ser helt lycklig ut när han bär sitt barnbarn på sina axlar. En sådan människa som man bara vet är snäll rakt igenom.

Två pojkar med funktionärslappar som engagerat säljer mineraler till höger och vänster och hela tiden frågar "Jerry" en medelålders, tålmodig man med mustasch vad det är för sorter.

En pojke som jag råkar trampa på foten, slå i hakan så han biter sig i läppen och boxa i magen (det sista var i och för sig med flit) när vi dansar i den kladdiga, mörka, varma lokal som är Corners källare.

En fantastiskt fin födelsedagstårta i alldeles rätt färger gjort av min brors flickvän Anneli som åts upp av (nästan) hela släkten.

52: gif

2011-04-04T21:06:00.004+02:00

Trodde jag skulle vara bra på det här och pliktskyldigt ladda upp bilder varje söndag men icke sa nicke! Här kommer i alla fall en typ månad försenad gif som i alla fall jag tycker är rätt kul.

2011-03-31T20:05:00.002+02:00

Det regnar ute
förtvivlat öser det ner
för vad ska det annars göra

jag lever i ditt kittel

han frågade dig vilken som var din favoritlåt
nu är den min
man behöver väl något att leva för
om det så bara är fantasier

idag kom kanadapojkarna hem
jag blev orimligt glad och log hela bussresan hem samtidigt som jag frågade om alltalltallt som hade hänt och blev bjuden på fest.

Stockholmshypoteser del 3

2011-03-31T12:21:00.002+02:00

Jag kommer flytta till Stockholm.

Där ska jag bosätta mig i en lägenhet i någon av förorterna.

Om dagarna så ska jag studera samhällsvetenskap med inriktning på kvinnans plats i samhället och där kommer jag ju självklart lära mig att den är vid spisen. Så om kvällarna så kommer jag jobba på att förbättra min creme brulee för att nå absolut perfektion. Perfektion är så klart ett måtto som jag absolut försöker följa och därför läser jag såklart ikapp under min fritid. Allt under ett levande ljus för jag är ju självklart miljömedveten. Just därför syr jag mina egna kläder (för hand såklart för att spara på ström) med kjolstyg i den rätta längden.

I övrigt så engagerar jag mig i föreningslivet och går regelbundet på svenska kyrkans möten och är även med i tre olika bokklubbar för samhällskritisk litteratur.

Jag handlar maten för veckan på onsdagar efter en mycket genomtänkt lista som skrivs på söndag kväll. Detta håller sig naturligtvis inom budgeten för månaden som jag skriver vid varje månadsslut.

I Stockholm lever jag under total kyskhet och ser till att klä mig anständigt för att inte skicka ut fel signaler. Njutning är djävulens påhitt och något bara hans undersåtar ägnar sig åt. I stället så ägnar jag mig åt mina väldigt tillfredställande fritidsintressen.

Där i min lägenhet ska jag vänta på att en trevlig man av arisk börd med kristna värderingar ska uppvakta mig. Först med ett brev eller två där han förklarar sina avsikter och visar sitt genuina intresse. När tiden är inne så dyker han upp vid min dörr med en ros. Om jag då visar mitt samtycke så reser vi till mina föräldrar där han får be om min hand. Om allt går vägen så bor vi snart i ett litet radhus med en liten trädgård, två barn, en hund och en liten bil.

Vi är så lyckliga.

2011-03-30T23:46:00.003+02:00

och så fort jag frisknar till så vill jag skriva poesi

på hud

genomborra

igår fyllde jag vuxen men världen snurrar fortfarande

lika långsamt

lika snabbt

vi växer lika långsamt som träd

insikter kommer med åren

eller så kommer de aldrig

och kanske är det precis det som är tjusningen

2011-03-30T13:10:00.004+02:00

Igår fyllde jag 18 med värdighet.

Vaknade med feber men bestämde mig för att det inte skulle hindra mig från att ha en fashionabel dag. Så jag svalde en huvudvärkstablett med ett glas juice och ägnade dagen åt att spela Settlers online och titta på desperate housewives. Framåt kvällen dök unge herr Nord och Karlsson upp med fin fina presenter. Min eminenta bror och han flickvän hämtades även från staden för att deltaga i mitt firande. Sedan återstod en hel kväll av presentöppning, tårtätning och trevligt umgänge. Vid elvasnåret hade min feber tilltagit och jag höll mig uppe med lite viljestyrka.

Har fått en hel hög med fina saker. Inklusive ungefär fem kilo samhällskritik i bokform. En enmetersros, väckarklocka (pikpresent), stämpedal (nu behöver jag aldrig spela ostämt mer!! :D) och en massa annat fint.

Något annat fint jag har fått är ett åttasmslångt sms från Jimi som är i Mexico med citat från C.S Lewis och allt. Mycket, mycket fint.

Och tack tack för alla fina grattishälsningar jag har fått från höger och vänster!

Under natten har det utspelat sig något konstigt på min youtubekanal:

Darkemo54 - rekcuskcoc

Exinerate - THE PERSON BELOW ME IS GAY LOL!!!

Darkemo54 - No u

Exinerate - wow just KEEL yourself nikon nobdy cars...............

ManateeCrab - There is no geological or oceanographic support for Atlantis. Deal with it.

ManateeCrab - LOL FUNNI JOCK MAN,.......~~~~~

Exinerate - i live in atlantis u racist fag

ManateeCrab - why dont you just smoke a dove exinerat

Darkemo54 - Penis

Exinerate - \/ bad language!!!

Darkemo54 - Nope

Exinerate - dot avi LOL

Darkemo54 - SMOKE WEEED EVERY DAY

ManateeCrab - dot wmv double lulzorz

Exinerate - rip nate dogg

Exinerate - holy shit this girl is legal now!!!

2011-03-27T21:36:00.003+02:00

Dagens observationer:
En man som handlar en grön banan.
En äldre man som handlar en burk kattmat.
Två isfyllda poler på Furulundsbadet.
En blodig toalett.
Två hästar som kliar varandra kärvänligt.
Tjugo goda men fula jordgbb- och blåbärsmuffin.

Avslutade dagen med lite underbar skadeglädje.

Karma.

52: ландшафт

2011-03-27T15:23:00.002+02:00

сломленный мальчик

2011-03-25T01:02:00.002+01:00

2011-03-24T23:01:00.004+01:00

Tog de här bilderna för snart ett år sedan. Ibland går tiden så otroligt snabbt samtidigt som den går plågsamt långsamt.

Hade tänkt fortsätta på idén och placera massor av olika människor i den här sjukhusklänningen. Kanske göra jag det någon gång, kanske inte. Har insett såhär i efterhand att jag gillar bilderna. Väldigt mycket faktiskt.

Kan ju tillägga att bilderna är helt arrangerade.

Under ganska roliga former faktiskt. En aprilnatt i centrala Göteborg gick vi ut i studentområdet på Johanneberg och knäppte de här samtidigt som folk skrek och stirrade på oss.

52: ювелирные изделия

2011-03-24T22:56:00.003+01:00

Stockholmshypoteser del 2

2011-03-20T13:07:00.003+01:00

Jag kommer flytta till Stockholm. In i ett litet mysigt kollektiv där man delar på tepåsar och bekymmer. Jag ska sitta där i mitt rum och lyssna på Edith Piaff och kanske knackar någon av mina rumskamrater på dörren och ber att få vara med och sätter sig på golvet jämte mig och lutar sitt huvud mot min axel. Sedan sitter vi sådär tills klockan är tre på natten och vi säger till varandra på skarpen att vi måste sova.

I Stockholm ska jag träffa världens bästa människor igen och hålla i dem så hårt att de aldrig försvinner. Och vi ska dela på allting i hela världen men ändå inte känns oss utlämnade. Vi ska ta långa promenader och aldrig klä oss i stockholmsytligheten.

Jag ska gå på konstfack och göra och uppleva fantastisk konst. Jag ska älska mina lärare och dyrka dem och sedan sluta dyrka dem för att jag inser att de är pretentiösa fanskap och att mina mamma egentligen är coolare än dem.

Jag ska gå på fantastiska fester med fantastiska samtal och jag ska hångla med vackra och fula människor på nattfuktiga gator och det ska glittra i mina ögon nästan hela tiden.

Jag ska locka mitt hår och gå ut i regnet.

Jag ska klara det.

2011-03-15T21:02:00.003+01:00

Idag red jag på en häst. Det var supermegafint.

Jag till och med galopperade lite.

Det är fascinerande när man kommer på saker man har glömt att man kunde.

Den här bilden tog jag för fem år sedan på ridskolan där jag red. Samma häst red jag idag fast hemma hos en kompis vars mamma har köpt den. Konstigt men roligt.

2011-03-15T20:39:00.003+01:00

Jag hade en jättekonstig måndag.

Trodde vi skulle spela innebandyturnering men med ett bristande lag så blev det inställt.

Det konstiga började när jag istället för att sitta och spela robot unicorn attack och lyssna på ledsam jazz gick till skolans gym och tränade.

Det konstiga fortsatte med att min mobil påminde mig om att jag skulle äta lunch på Sturehov (skolans restaurang som bemannas av hotel och restaurangelever) för att jag hade varit ambassadör för skolan. Åt kycklingbröst med potatisgratäng till huvudrätt och plättar med vaniljvisp och fruktkompott till efterrätt. Det var magiskt gott. Hade dessutom trevligt sällskap av Johanna och Jimi som är som ett gammalt pensionärspar.

Sedan gick vi för att börja klippa ihop en livefilm från när vi spelade på nolltrefem senast. Tog en paus i påtittandet för att ha lektion. När jag kom tillbaka så hade de kommit jättelångt och det såg fint ut. Som den perfektionist jag är så irriterar jag mig på vissa bitar i vår prestation (borde stämt gitarren noggrannare, borde sjungit hundraprocentigt rent osv).

Efter det fortsatte den konstiga dagen med att jag följde med min bror på kaliträning där vi upprepade samma rörelse med samma arm i två timmar. Den lilla variationen var att vi bytte vad vi hade i handen mellan kniv, stav och ingenting. Konstigt nog så tyckte jag att det var ganska kul. Träningsvärken i min högerarm är inte nådig. Det är en ansträngning att lyfta ett vattenglas. Men jag har alltid gillat träningsvärk. Det känns som man har åstadkommit något då.

Sedan vandrade jag mot staden. En konstig detalj som gör dagen lite konstigare är att jag bar runt på ett skyltdockeben. Jag gick till mcdonalds för att köpa mig lite dyr juice eftersom det är det enda som har öppet halv tio en måndag. Där träffade jag Pantomimkillar och jag såg på dem att de för ett ögonblick funderade på om jag hade blivit galen när jag stod där med mitt ben iklädd träningskläder. Jag förklarade mig snabbt och lyckades förhoppningsvis få situationen att se lite bättre ut.

Min konstiga dag slutade normalt med en dusch och en middag.

2011-03-13T22:55:00.004+01:00

Världen gör mig så ledsen ibland.

Vi är så små.

Containrar i högar. Som en hög pappersaskar.

Må det förbannade jävla kärnkraftverket inte förstöra hela jävla Japan.

Inte mina bilder, av naturliga skäl.

2011-03-09T10:52:00.006+01:00

Fan, alltså jag är en dålig bloggare. Och en dålig skrytare vilket jag i och för sig faktiskt är lite stolt över (jante har sitt hårda grepp om mig trots att jag nog egentligen vill skryta skallen av mig).

Vi, Klara och Drömmarna har vunnit rockkarusellen i Halland!

Bevis:

där

& där

Vi hade tre deltävlingsspelningar i rockkarusellen under sportlovsveckan. Det var helt fantastiskt roligt men slitigt såklart. Det mesta som kan hända på scen hände; pianostativet gick sönder mitt i en låt och pianot rasade ner men kvicka Billy lyckades fånga det halvt i luften och slutade inte spela mer än några sekunder, vi höll på att komma försent till en spelning för att vi satt och tryckte i oss hamburgare en tio minuters promenad från spelstället när det var en halvtimme kvar tills vi skulle stå på scen, trummickar ramlade ner, Sebbe spelade dubbelt så snabbt, min gitarr lät som en distad metalgitarr på balladen "jag vågar inte kyssa dig". Men sådant märker ingen förutom oss. Dessutom blir det saker man alltid kommer att komma ihåg och skratta åt. Vårt slit gav i alla fall utdelning och nu ska vi spela distriktsfinal i Falkhallen den tionde april!

Något fantastiskt som hände idag var att vi spelade live i radio. Lyssna där. Det gick jättebra, riktigt nöjd faktiskt.

Nu ska jag lägga mitt rockstjärneliv åt sidan lite och dra till skolan.

52: ткань

2011-03-06T23:14:00.001+01:00

2011-03-06T13:06:00.003+01:00

Våren kommer långsamt. Jag har varit sjuk i en vecka och inte ens lyckats skriva 0m hur hemskt det varit. Istället har det skickats minst hundra sms hit och dit med massa gnäll från min sida. Sjukdomen har lämnat mig med någon slags ångest över att vara instängd. Min kropp tror att den inte ska få gå ut igen och vill därför inte gå hem. Lär mig långsamt med säkert att jag inte är instängd i mitt eget rum utan att jag kan vara precis där jag känner för.

Här är en rörig liten lista på vad jag lyssnar om och om igen på.

Cornelis är en oerhört mörk man, fascinerande.

2011-03-05T19:45:00.003+01:00

Jag har en vän som under kort tid ha kommit att bli en av mina bästa.

Hans ständiga engagemang och energi som leder till stora fantastiska projekt. Han ger aldrig någonsin upp. Och tappar aldrig modet. Hans sociala förmåga är något jag avundas. Egenskapen att kunna skapa en gemenskap och att hålla kvar den känslan. Att få folk att känna sig viktiga.

Han bryr sig så fruktansvärt mycket. Så att det blöder ibland.

Och han brinner och bränner sig ibland.

Ibland blir jag rädd att jag inte kan ge tillbaka det han ger mig och vara lika betydelsefull för honom som han är för mig.

Jag tycker om dig.