sjutton

en fin bemärkelsedag

sömnen behövs inte när det finns dans och tårta, solnedgångspromenader och fina människor.

viloveckan

Magsmärtorna och tröttheten kommer och går, det är lugnt. Den här veckan är min vilovecka. Jag har bestämt mig för att den ska vara så vanlig och oextraordinär att jag blir less på det och tycker det är ännu roligare att dra till gbg och gå på bio.

Jag försöker sova, sminka av, stressa av och bli av med alla virus som desperat försöker komma åt min försvagade kropp, och slå på den.

musik direkt

jag fick känslan, jag fick den verkligen.

den flygande, glittriga känslan

den mörkblå, djupa känslan

och jag älskar alla er ute i mörkret

En nominering blev det, en nominering jag är jävligt stolt över. Många bra band, många begåvade, unga musiker. Grattis till Jonatan (och hans band) som äntligen fick komma till sin rätt. Tack alla fina vänner, främlingar och bekanta som grattiskramade mig ut från nolltrefem.

självömkan

Jag vill ut och smaka på våren, lapa i mig lite sol. Istället är jag förpassad till min säng och om en timme kommer strömmen försvinna också...

Planen var bra, planen var att skutta till skolan idag. Kanske inte äta någon fast föda men ändå vara där. Ha min första riktiga fotolektion och skriva matteprov men när jag vaknade klockan fem i morse med jag-kan-inte-röra-mig-en-millimeter-utan-att-spy-känsla så var det bara att glömma. Jag ringde till den man alltid kan ringa på konstiga tider och ha ett vettigt samtal med och lyckades lindra eländet något.

Jag vill äta mat, det vill jag verkligen. Men det verkar ju inte fungera så värst bra. Det som orsakade det här "återfallet" av illamående var en skål A-fil med skivad banan i som jag åt lite för tidigt efter fiskbullemiddagen. Eller så berodde det kanske på att jag under dagen tittade på alldeles för många "Glamourama"avsnitt.

Nu hittar jag inte ens mitt heroes III. Jag ska försöka spela lite Sims om jag får igång det.

cheers

Ja, jag är en dåliga bloggare.

Men det är ingen som läser här ändå så jag behöver inte bry mig, ha!

Står still gör det definitivt inte, livet.

Bara veckan som passerat går till historien.

Har förlorat och återfått (?) två betydelsefulla människor, spelat och sjungit inför femton par intensivt stirrande musiklärarögon, vandrat in på pressbyrån och tittat i en fototidning och hittat min bild i den, ätit på stora holländska äpplen, tappat andan av panikdödsångest, tröstat, frivilligt räknat ekvationer på födelsedagskalas, haft japanångest, blivit av med japanångesten och planerat som en galning, hämtat higurashi på lan och haft träningsverk.

byrårenovering

jag är yr i huvudet (antingen av målarfärgsförgiftning eller hunger) och har glömt bort den tredje grejen jag skulle göra idag.

Fint att solen är tillbaka tycker jag.